Kategorier
Inlägg

Götgatan 93

På Götgatan 93 låg från början en biograf, som var jävligt seglivad. Den slog upp för stumfilm redan 1926 och stängde sen ner på 90-talet under det fett äkta namnet Ringside (intill Ringvägen). Men sedan dess spökar förmodligen nån gammal stökig vaktis i lokalerna, för det verkar ha blivit en av stans mest jinxade lokaler.

Det började med att riksaset Peter Forsberg öppnade en jävla hockeybar, komplett med läktare, resultattavla och annat trams. Det krävdes väl inte direkt några övernaturliga krafter för att den idén skulle haverera, och än idag kan vi mysa åt hur Peters dödfödda entré på Söder brände ett stort hål i hans äckliga plånbok. Däremot var det mer imponerande att Skanstull lyckades kväva odödliga O’Learys till döds. Det var inte utan stolthet man jazzade förbi den öde lokalen efter det.

Andra skitprojekt har kommit och gått, men en solklar framgångssaga finns det förstås. Skanstulls första och Söders krokigaste nattklubb – Metró. När den slog upp dörrarna 2002 var det början på en era för många av oss, men det är en helt annan historia. Däremot ska det sägas att Robban P och Mange Carlsons legendariska klubbkväll på adressen drabbades hårt av jinxen. På Metró Lads Clubs första kväll i det lilla sidorummet pumpade det på med svettig soul och knarkig indie helt enligt program, när tidiga KGB plötsligt dök upp, efter att ha sniffat rätt på några djurgårdare på önskelistan längre in i lokalerna. Vakterna glömmer nog aldrig synen av besten med tandskydd som tog täten in. Dörren tog skydd i smuggelkiosken bredvid och ringde 112, medan lurgårn leddes ut genom personalingången på Ölandsgatan. Efter det bannlyste ledningen brittisk musik och vägrade att hålla i nåt som kunde locka för mycket fotbollssupportrar, även om det i praktiken mest brukade innebära att fyra av fem var helt oskadliggjorda E-mongon. Klubben slog igen på sin egen premiär.

Och om ni fortfarande inte tror på jinxen på Götgatan 93, så kan ni grubbla en stund över att den senaste storsatsningen på adressen är en påkostad asiatisk buffé.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #skanstull #ringside #tandskydd #hockeyarsle #discopuck #ladsclub #batsoup #bajenclubsofia
Kategorier
about Inlägg

Hammarbyhamnen

Alla älskar väl en stadig kran. Men förutom det, så blev dom gamla lyftkranarna längs kajen ett jävligt laddat ämne för många av oss som växte upp runt Norra Hammarbyhamnen på 80- och 90-talen. Lite som almarna i Kungsan, fast att vi var boffande barn och inte Johannes Brost.

I hamnen pågick all möjlig djävulskap på nätterna, och även om vi var för små för att fatta hela vidden så kunde man fan ta på spänningen. På kvällarna tog vi oss in genom takfönstren och snokade runt i verkstäder, åkte på arslet i högarna på saltlagret och delade på ett litet röda Prince uppe i hytten på någon av dom övergivna kranarna. Borta i Frystältet satt vi under rampen och lyssnade på musiken som dom äldre skejtarna spelade, eller så klättrade vi upp ovanpå tältet under varma nätter och låg och guppade med vårt standard brunt. När man sen skulle hem så var det med alla sinnen på helspänn, nojig att råka knalla ensam rakt in i ett nassegäng från Frysen.

Vi var krossade när vi förstod att allt skulle väck. Sakta men säkert började dom risigaste pråmarna försvinna, bit för bit jämnades lagerlokalerna med marken för att göra plats för nya bostadsområden, och till sist fraktade man bort kranarna, rev upp hela jävla kajen och byggde ”venetianska trappor” ner mot vattnet. Vi kämpade på, med hängiven skadegörelse på nybyggena och obscena utfall mot turistbåtarna som gick i kanalen ett tag, men hamnen var förstås förlorad.

Nån enstaka ensam kran fick stå kvar på södra sidan, men vid det här laget hade man redan jämnat Lugnet med marken och börjat snickra på livsstilsghettot runt Hammarby Sjö. Och det fattade vi till och med då, att det skulle bara breda ut sig.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #norrahammarbyhamnen #stadigkran #rödaprince #frysen #lugnet #hammarbysjö #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Ropen dom skallar, från Söders kvarter…

Att det sticker i ögonen på tvillingarna och fotbollsetablissemanget från Malmö och Göteborg när Hammarby drar fram, det är inget nytt fenomen. Här kommer dom tågande igen, kuken fram, och för mest oväsen av alla. Sjunger ut oss, sopar oss i backen, garvar, hånar och firar livet. Vad i helvete är det frågan om, det är ju inte dom som vinner?

Hammarbyarens orubbliga stolthet kommer inifrån, och ur rötterna. Och det kanske är precis därför mer framgångsrika motståndare alltid behövt ta varje chans att försöka spotta på oss och sparka neråt. För enligt pokalskramlarnas logik har Bajen aldrig varit värda mer än en axelryckning, men märkligt nog lämnar vi sällan någon oberörd. Genom decennierna har det hetat att vi är förlorarna, dom utslagna, slödder och smuts. Söderstadion ramlar ner, ett ruckel jämfört med förbundets egna arena eller skrytbygget från OS 1912. Södermalm är alkisarnas och pundarnas stadsdel, vilket sjukt nog lever kvar i jargongen, även fast blöjor på varenda ståplats låtsas knarka och snobbarna vill bo på Söder.

Samtidigt har ju den mytiska bilden av en hammarbyare också tilltalat många utomstående – den lite sargade, rappkäftade levnadskonstnären som älskar sina lirare, som slår ur underläge men alltid sluter upp. Som överlever mot alla odds, på sin stolthet och med sin galghumor. Och om man verkligen tänker efter, så kanske den tilltalar fler än man tror?

För om djurgårdaren som aktivt valt att följa Napoli och West Ham skulle få födas igen, är vi verkligen helt säkra på att han skulle vilja lajva Millwall-ramsor med innebandyspelare, Handels- studenter och brillormar från Kungsholmen? Medaljerna verkar ändå inte vara prio ett, när man fick välja. I Malmö är man såklart stolta över sina titlar, det hade vi också varit, men det är väl ändå tvek om alla orten-chica ultras hämtar inspirationen hos Real och Bayern München? Exakt, det är underdogen med det stora, hårdnackade följet man alltid apar efter. Diffen leker Peaky Blinders, inte The Crown. När chansen att dikta upp en bakgrund i kåkstaden plötsligt dök upp, då var det fan långa benet före till tryckeriet.

Den här sortens personlighetsstörning och anknytningsproblem på gruppnivå har man ändå vant sig vid. Men vi hade faktiskt inte förutsett hur jävla illa det skulle brinna i huvudet på övriga, bara för att vi börjat bygga en sportslig verksamhet värdig klubbens genomslagskraft i övrigt. Plötsligt heter det att gamla Söderstadion var äkta. Bajen har alltid haft en speciell kultur, den borde man värna. Många slår en full rundpall, nu är det Hammarbys identitet som underdog, dom väderbitna förlorarna, som är det mest värdefulla vi har. Man hänvisar till riktiga gamla bajare man känner, som lider, och varenda jävla såll med fungerande tummar har en analys om vår historia kontra vår nya, förkastliga riktning. Alltså den där den sportsliga organisationen växer, bygger nytt, går i täten och utvecklas. Som att dom två skulle utesluta varandra, eller att vi som lever och andas med klubben inte skulle fatta var svårigheterna ligger.

Kindlund uttryckte en väldigt nykter syn på saken nyligen – vi är villebråd nu, alla vill se oss falla. För journalisterna handlar det så klart bara om uppmärksamhet. Inget utom Zlatan ger så mycket klick som dåliga nyheter om Bajen, för det hugger alla på, även vi tyvärr. Men när det kommer till dom traditionellt framgångsrika klubbarna, så vill dom att vi ska veta vår plats.

Det där är en urgammal härskarteknik, men helt förgäves i det här fallet, eftersom vi aldrig rättat oss efter nån och knappast kommer börja nu. Det kommer vi inte heller göra den dagen resultaten går emot oss igen. Men just den grejen är tydligen så jävla svårsmält att nån ordningsman i balaklava övervann sin dif-hand och ritade en informationsplansch till twitterkriget. En tydlig instruktion att stå med mössan i hand och respektera Malmö och Göteborg, och att försöka sätta lite tryck på Bajen att sluta väsnas, med hjälp av besvärade miner och grupptryck från andra kompisar med många medaljer. Kompisar som direkt hakade på, tills dom upptäckte att vi ÄLSKAR hur den beskrivningen fångar vår attityd. Och att dom själva ser fett löjliga ut där dom står och sneglar.

Bild: @difenderssthlm på twitter

En sak har i alla fall blivit väldigt tydlig i den här högljudda debatten om Hammarby, som engagerar så många utanför dom egna leden. Nu när vi börjat flåsa dom i nacken rent sportsligt, så finns ett stort och nyfunnet intresse att istället diskutera massa andra värden runtomkring. Där har vi i och för sig utmärkt oss i alla tider, men det blir också allt viktigare att ifrågasätta. För vad har dom kvar, när vi är vi, och vinner? Maratontabellen? Hahaha.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #lyckligabajen #viblirbarafler #kukenfram #difhand #ordningsman #bajenclubsofia

Rubriken är förstås hämtad från den här gamla klassramsan:

Ropen dom skallar, från Söders kvarter
Lyckliga Bajen, vi blir bara fler
Borta e djurgårn, borta e gnaget
Borta e blåvitt, förlorade slaget

Men lyckliga Hammarby, vi håller på Bajen
Vi håller på Hammarby, vi gör faktiskt det

Vi hatar ju aik, vi hatar ju djurgårn
Vi håller på Hammarby, vi gör faktiskt det

Melodi: Lyckliga gatan

Kategorier
Inlägg

Futsal-lag som får finnas

Förutom att skära, sticka och bränna oss i armarna, brukar vi sen ett par år tillbaka försöka dämpa abstinensen efter fotbollssäsong med att gå på futsal. Inte helt olikt det vanliga laget, så är Hammarby Futsal numera en propagandaspelande jävla vinstmaskin, välsignad med alla möjliga sorters artister och karaktärer, och det gör fan gott för själen att se på.

Futsal är ju annars en av dom sporter där man envisas med att låta nån klåfingrig nolla spela låtar i varenda jävla avbrott. I teorin är det förstås vedervärdigt. Men i Bajens fall är det istället, hör och häpna, som en våt jävla dröm. Eftersom man håller sig rätt strikt till den stora grönvita låtskatten, så blir pausmusiken ett enda långt triumftåg genom decennier av magisk Hammarby- och Södermalmskultur. Så även här är vi i en egen liga. Ni kan ju själva föreställa er hur det låter hos IFK Göteborg, eller AFC Eskilstuna.

Och apropå påhittade kukfittföreningar förresten, i helgen vankas det ju dessutom derby mot dom tappade barnen från Fältöversten. Jo, det är sant, dom ville också spela futsal, och tog över en befintlig förening i seriesystemet. Jaha, och var spelar dom, undrar ni kanske då? I nån gympasal under Hovstallet, där man kan dra fram bänkar till närmast sörjande?

Nej, alla har förstås redan gissat. Eriksdalshallen så klart. Det finns säkert nån krystad efterhandskonstruktion som förklaring till det, men alla vet ju vad det handlar om. Parasiterna kan inte finnas utan ett värddjur, och därför får dom viga sina liv åt att låtsas som att dom inte vill ha vad vi har – något eget. Eget eget alltså, inte nån hämtad tradition från Millwall eller statistlooken från Football Factory. Engelsk kategori B- lantis och vanligt svenskt kontorsmode är i och för sig en rätt unik kombo, men ändå tvek om två utklädnader är lika med en egen stil.

Jaja, skitsamma, vi vevar igång helgens eskalerande DIF-hat med en bild från vår egen boxningsgala i vår egen stadsdel, på två danska herrar som vet när det känns bäst att kliva över rövkörda djurgårdare på innerplan och fira en derbyseger med hemmafansen. Hvergang.

#hammarby #bajen #södermalm #jerka #bajenclubsofia #hvergang
Kategorier
Inlägg

På plats

Söderstadion 00-tal, och en svårflyttad samling från Sofia och Högalid. Några på bilden började lira i Bajen ihop redan som knattar, och dom flesta stod i klacken tillsammans sen tidiga tonåren. Äkta, men man undrar ju hur fan dom mår idag?

Mycket osäkerhet inför framtiden förstås. Oundvikligt när man ängsligt bevakar varje ultrassida, allsvensk pod och tyckande tvilling på Twitter. Eftersom stora delar av supporter-Sverige oroar sig sjuka över var Bajen är på väg, så skiter förstås hela den här ligan på sig just nu. Det går helt enkelt inte att bortse från alla larm om tillståndet i Hammarby. Varje vecka är det spiken i kistan för kulturen kring klubben – om den inte redan var död, så dog den nu. Definitivt döende, och egentligen bara ett påhitt från början.

Kommer dom här grabbarna verkligen fortsätta träffa alla polarna vid Nacka på julafton, nu när ett nytt Italienproffs investerar i klubben? Är det värt att gå sin 25:e raka premiärmarsch, när den växt till en enorm karneval för hammarbyare ur alla åldrar och led? Det skaver ju ändå nåt grönjävligt att minoritetsägarna har en relation till LA Galaxy, när man rasar fram efter ännu ett avgörande mot djurgårn, och råkar ta en halvnelson på snubben raden framför, som man minns från en SL-buss till Frölunda 1994, men aldrig vetat vad han heter. Och vad fan är det egentligen värt att rulla ut topplagen i en guldstrid och ta sig ut i Europa, när det görs på konstgräs?

Kanske blir 2020 året som dom här grabbarna tynar bort och tröttnar, på alla jävla nymodigheter och pilar som pekar uppåt hela tiden, och så skiter dom i att förlänga för första gången sen 90-talet. Det vore ju typiskt, nu när det är väntelista för att få lösa säsongsplåt till Sveriges största ståplats.

Eller så kanske dom tacklar den moderna fotbollen som dom tacklat all annan jävelskap klubben fått utstå genom åren? Står stadigt, garvar, sätter sig på tvären när det krävs, och skiter i alla andra. Njuter ett år till av den vackraste fotboll som spelas i landet och firar 50 år som sjungande ståplats, med lika raka ryggar som alltid. Den som är på plats lär märka.

#hammarby #bajen #sofia #högalid
Kategorier
Inlägg

Från Italiens hetta och kvalm

Ur Tom Ahlands ”Nacka”

Det var nog inte bara vi som tog en stund under helgerna för att vältra oss i Söderromantik, Italienrunk och total jävla tragik. Alltså se om Tom Ahlands ”Nacka” för tionde gången. Men den här gången satte vi fan kaffet i halsen, och av helt andra anledningar än det där äckliga avsnittet när han blir sol-och-vårad av gnaget.

Mitt i den mörka upplösningen blev man först lite hungrig, när en sällsynt smäcker Calzone plötsligt dök upp i bild. I nästa sekund stannade världen upp, när blicken föll på ett kusligt välbekant ansikte. Som att se en nära släkting för första gången sen barndomen.

Sedan dess har klippet vevats otaliga gånger och cirkulerat i ett antal trådar. Trots hetsiga diskussioner råder fortfarande oenighet, och till slut fanns ingen annan utväg än att söka svar hos första generationens Monte Bianco- rövare. Och där fick vi till slut bekräftat – i dom fett sorgliga miljöbilderna i filmen om Nacka, så är det gamla Montan och våra egna tonårs välgörare, Ahmed, som figurerar. På den tiden han såg ut som en tunisisk gud eller Maradona innan ladd.

Våra efterforskningar gav en hel del annat, som att Montan en kort period ägdes av två brorsor som hette Mysing och Lan, men som tyvärr aldrig kunde få serveringstillstånd. Att Ahmed i folkmun kallades Lill-Johan, eftersom ägaren också hette Ahmed, men kallades Johan. Men framförallt, att Nacka mycket riktigt kunde smyga in för nåt att dricka och en ganska torftig touch av Italien. Innan lokalen byggdes om hängde ett foto av Nacka på Montan på väggen.

När vi kom in i bilden hade Ahmed rizzlat om till kortärmad Falcon-skjorta, blivit bas över både kreditblocket och ålderskontrollen, och lärt sig texten till ”Barn av vår tid” när vi väl tagit kontroll över jukeboxen. Han var en stabil dartspelare, men en absolut pionjär inom Jack Vegas. Kort sagt en lokal hjälte, och det rör oss fan till tårar att han fick en liten biroll i den vackraste och sorgligaste legenden av dom alla. Inte den om Monte Bianco alltså, utan den om stammisen Nacka Skoglund.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #montan #kritaenstöl #montebiancoregulars #nackaskoglund #zinkentravellers #bajenclubsofia #chachacha
Kategorier
Inlägg

När polistwitter låg i pappas polispung

Brottsplats Södermalm, alltid det första man bläddrade till i högstadiet. En bra dag kunde man få läsa om tillslag mot illegala spelautomater på taxifiket på Östgötagatan och en pundare som kört över kajkanten nere i hamnen. Andra dagar bara nåt värdelöst om nykterhetskontroller på Hornsgatan.

När konkurrensen mest var gammal skåpmat, kanske en misshandel i klassisk stil vid Maxigrillen eller nån trött blottare, då kunde ens egen helg få ett hedersomnämnande. Stort jubel.

#hammarby #bajen #90s #södermalm #sofia #vitabergen #brottsplatssödermalm #vitan #vitanrundan #nopyronoparty #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Adidas Södermalm

1994, när vi strök omkring runt Björnsan i innefotbollsskor med tre ränder på och försökte baxa Ciaomoppar, då var det knappast snack om att Adidas skulle släppa en exklusiv sko som hyllning till Södermalm.

För oss är det ju på många sätt sorgligt vad som hänt med Söder sen dess. Vi trivdes bättre när Ringen hade samma keffa utbud som valfritt förortscentrum och klarar oss jävligt bra utan nån böjig foodcourt. Vi kommer aldrig acceptera någon annan idrottsutövning på krogen än dart och Jack Vegas. Drar nån jävel fram ett pingisbord så borde tillståndet ryka på rotmos, och alla som ställt upp på en rumpa deporteras till Berlin. Sju dar i veckan skulle vi välja en skadlig niokronors- kebab före nån jävla sushibuffé på Ping eller Pong.

Men det är ju inte för dom inflyttade mupparna och deras hissnande bolån som Södermalm får en egen Adidasmodell. Här har det alltid funnits original, pionjärer och stilikoner, det visste både vi och Sneakersnstuff långt innan resten av Sverige hoppade på hyllningståget. Så vi väljer att se den här milstolpen som lite plåster på såren, för att det plötsligt blev den våta drömmen för varenda ängslig sopa i landet att flytta hit.

Så hatten av Sneakersnstuff. För lång och trogen tjänst, för hyllningen till Söder och för den här sanslösa jävla gåvan till alla oss grönvita. Alla vet att det aldrig kommer bli några boxfresh blårandiga Östermalm för töntarna i djurgårn, och det fattar dom till och med själva att det är helt i sin ordning.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #ciaociaobjörnsträdgård #90s #terraceculture #adidas #sneakersnstuff #småländerraus #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Livet som pulserar ibland stöket

27 oktober 2001, Medborgarplatsen.

Arton år senare är vi i dom sista skälvande omgångarna av den hetaste guldstriden på många år. Under den här magiska hösten har Bajen i tur och ordning spöat samtliga topplag på en kokande hemmaarena. Formen är hysteriskt toppad och spelare efter spelare kliver fram och briljerar. Samtidigt brunkar djurgårn och gnaget för sina liv och överlever på helt osannolika gåvor från domarkåren.

Det här är en resa och en säsong att vara stolt över, även om det bara skulle räcka till Europa i år. Men just nu finns inget annat än att gå för det fullt ut, och hoppas på att djurgårns tur hinner ta slut. Vi ska göra vårt på läktaren och på planen, sen lämnar vi resten till dom som vakar över oss ovanifrån. Vila i frid Kenta.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #medborgarplatsen #medis #kenta #härfinnsallapolarna #smguldetskatillsöder #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Hämta noll

Man kan leka hemmamatch hur mycket man vill, och salta biljettpriser på övre stå, men när allt kommer omkring så ska djurgårn åka till Söder och försöka hämta poäng imorgon.

#hammarby #bajen #söderstadion #södermalm #sofia #vitabergen #söderort #situationsthlm #mkdons #försvinndjurgårdsjävlarhärifrån #bajenclubsofia