Kategorier
Inlägg

Skånegatan

När Söderorts gator ekade tomma under midsommarhelgen togs vi tillbaka några decennier i tiden. För vilka av oss äldre kisar och bönor minns inte när industrisemestern kickade in? Söder, och säkert hela stan, tömdes på folk. Gatorna var så gott som tomma på kvällskvisten. Bara du och jonnen. Lilla Paris, Monte Bianco och Flaggan var dom hak som drog mest folk i kvarteren och Sparlivs nere på Folkis var bara Sparlivs. Det där konstiga Pascal var Vapenspecialisten och Nytorget var hemsökt av tjackisarna.

Vi brukade hoja ner till saltlagren i Hammarbyhamnen och åka slalom eller dra till Zinken för att lira boll. Avsluta med ett dopp på Reimers för att sen ta sig hemåt längs Södermälarstrand i sommarkvällen. Ensamma på stritan med vår frihet.

Vilka minnen har ni?

Kategorier
Inlägg

Ett hem på Söder

Alla kan väl historien om Hammarby IP. Byggd några hundra meter från vaggan i Barnängens fabriker, på initiativ av Hammarby IF, till stora delar bekostad av föreningen själv. Invigd 1915 som ett hem i dom egna kvarteren, ett alternativ till arenorna på Östermalm där idrotten utövades av andra etablerade klubbar.

Kanalplan har genom åren varit hem för dom flesta av föreningens grenar, men när den åter rustades för fotboll 1970 flyttade Bajens nystartade damgäng in. Snabbt blev man ett av dom tidiga topplagen, även om det dröjde till 1985 innan man till slut lyckades vinna en SM-final. Ann Jansson, svensk damfotbolls första fixstjärna, är en av dom gamla hammarbyare som pratat sig varm om den familjära stämningen. Man tränade och lirade matcherna på Kanalen, med Asta Jernspets vakande över spelarna från serveringen i Gula Villan.

I över 50 år har tjejerna haft sitt hem på Södermannagatan, men redan när vi själva sprang där som knattar var idrottsplatsen eftersatt. Det var inte alls självklart att den skulle rustas upp för att klara nya krav för damallsvenskt spel, istället fanns planer på att hänvisa Bajens anrika Söderbönor till Stadion. Eldsjälar i klubben lyckades dock argumentera för att bevara dom sportsliga och kulturella värdena för både Hammarby IF och kvinnors elitfotboll i stan generellt. Bajen Fans samlade in 3500 underskrifter och för en gångs skull tog Stockholms stad förnuftet till fånga i en arenafråga och gick med på att renovera stort.

I och med detta säkrades förmodligen Kanalplans framtid som en levande del av Hammarbys historia, tills vidare i alla fall. Efter 133 år är föreningen fortfarande kvar inom en kilometers radie och det är nog väldigt få förunnat att ha sin första egna idrottsplats både bevarad och aktiv över 100 år efter invigningen. I klubbhuset råder fortfarande full aktivitet och både damlag och flickakademier verkar gå en ljus framtid till mötes. Nu har dessutom Gröne Jägaren börjat nasa blaskig bira i plastmugg från Astas café. Hur kan det finnas nån som inte börjar sin fredagskväll på Kanalplan imorgon?

Hammarby mot påhittade Häcken, 18.00, Södermannagatan 61. Ses där!

#hammarby #bajen #söderbönor #södermalm #kanalplan
Kategorier
Inlägg

Bajen som vanligt istället

Det snackas ofta om hur skev fotbollen blivit. Ni vet, skapad av folket men stulen av företagen. En grej det snackas förvånansvärt lite om är hur tramsig hela diskussionen kring den svenska supporterscenen blivit. Kanske är det tidens anda, med troll i kommentarerna, alternativa fakta och allmänt efterbliven nivå. Och kanske borde man bara skita i dagens fotbollshets som man skiter i Hanif Bali. Samtidigt är det ju sorgligt, det brukade vara kul. Och det är svårt att inte grotta runt, nu när det är mode att projicera alla sina tillkortakommanden på just Hammarby.

Värst i klassen är såklart djurgårn. Livrädda att hamna efter när konkurrenterna fick multiarenor så valde dom att flytta in med Bajen, trots att ”det skulle bli föreningens död”. Där nånstans fastnade dom i en evig loop av efterkonstruktioner, som alltid landar i att alla andra är modern fotboll. Vad dom själva är beror på, men det är alltid äkta. Är dom kungens eller kåkstadens söner, växer dom som aldrig förr eller är dom färre men värre, ingen vet längre. Utom att dom varit i storfinansens ficka i alla tider och lirat i Löfbergs Lilas färger. Helt jävla tecknat hur dom får luft överhuvudtaget, men dom hörs fan mest av alla. På nätet.

Gnaget gnuggar väl på, och strax där bakom rider dom klassiska etablissemangslagen MFF och IFK. Dom får spö på alla tänkbara sätt varenda gång vi möts, men bygger sin världsbild på vad incels i Österåker twittrar om våra läktare.

Riktigt sjukt är också det här senaste. Plötsligt kan valfritt landsbygdshjon ta ton och förvänta sig lite ryggdunk. Det går knappt att ta in, regelrätta lantisgäng med två sekunder av klackhistoria hetsar om nybajare och bönder. Tomtar i Stone Island från Kalmar skördar likes och spexoverallerna i Uppsala fumlar med banderoller. Fullständigt utplånade på plats, men garanterat på hugget nästa gång igen, efter ännu ett år av sociala medier.

Kanske är det början på slutet för trollfabrikerna. Kanske har dom börjat äta sin egen svans nu, när nytillkomna lantisar knattrar med i hetsen om nytillkomna lantisar. Men man kommer ju inte hålla andan i väntan på det. Det får nog bli som vanligt istället. Och så kan väl övriga mer eller mindre dra.

Kategorier
Inlägg

Kanalplan 1991

Mycket var självklart, som att det var för Bajen man ville lira boll. Lite visste man om hur kvartersklubben skulle prägla hela resten av ens liv. Lite visste man också om roddklubben som bildats i området drygt hundra år tidigare, och Barnängens gamla fabrik var bara nåt man passerade på väg till plugget, grubblande på riktiga grejer som Refreshers och Panini-album.

Idag är det 125 år sen den där roddklubben blommade ut till idrottsförening och formellt tog namnet vi använder idag. En dag att uppmärksamma, oavsett vad som snart slås fast om dom faktiska omständigheterna kring bildandet. En dag, av många andra, att gratta dig själv och alla polarna, för ni hade sån jävla mylla och hamnade rätt i livet. Oavsett om livet sen gått upp och ner.

Från barnsben till gravsten.
HAMMARBY IF

Kategorier
Inlägg

Runt Hammarby sjö

Nytt år, samma grabbar från Sofia.

Knappt 30 år efter våra första bortamatcher är mycket likadant. Samma gamla polare som följer laget från kvarteren, till samma gamla hålor runt om i landet. Eller likadana hålor runt om i landet, om man ska vara petig.

Samma hets att pröjsa säsongsplåten, samma väntan på att den faktiskt dyker upp. Samma tvivel på att Bajen får ihop det tills det drar igång, samma dröm om att det här kan vara säsongen som det händer. Samma värme när man återser alla välkända ansikten, som man aldrig hörs med men alltid träffar igen.

Mycket har också ändrats så klart. Det är många andra som vill vara med nu, familjer till alla ungar som spelar för föreningen, folk som upptäckt fotboll eller flyttat hit, stora företag som kastar pengar efter oss. Vi har fina anläggningar, proffsiga anställda, spelare som bara är på genomfart. Plötsligt är vi ett kortare stopp på vägen under en internationell karriär.

Många grejer hade vi nog inte ens trott om nån berättat det då, när vi började gå. Den som sagt att gårdare och gnagare skulle börja tävla om att bo på Söder hade blivit både utskrattad och bortkörd. Å andra sidan, gentrifiering hade man kanske gissat att det var en könssjukdom. Det var på den tiden gnaget tyckte allt var slödder söder om Slussen, och djurgårn var nöjda på Östermalm och behövde inte uppfinna var dom hörde hemma hela dagarna.

Hur som helst, världen kommer fortsätta snurra. Och för oss fortsätter den snurra runt Hammarby sjö. Ses i vimlet alla vänner.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #kuggasirius #sänkenstudent #allsvenskan #visessnartigen
Kategorier
Inlägg

Där du tog ditt första kliv

Vi ses snart igen | David Ritschard och Stella Explorer | Söderstadion 2021-10-10 | Hammarby-AIK 4-1 |

Jaha, så drygt 18 000 hammarbyare samlades i söndags och gjorde vad hammarbyare gör mest, och det blev en världsnyhet i idrottssammanhang. Glädjen bland kvinnliga fotbollsspelare träffade verkligen rakt i hjärtat, men man fattar också att det finns mycket eftertraktade poäng att plocka när UEFA börjar dela bengalbilder och hylla kortsideklacken.

Man ska verkligen inte förringa arbetet som ligger bakom det här derbyt, både kort- och långsiktigt, eller bagatellisera statusskillnaden mellan herr- och damfotbollen. Men det finns fan få saker som känns mer naturliga än att stötta det här laget, dom har det mesta man vill se. Vi ska inte hålla på och rada upp grejer, alla har väl ögon och öron.

Det här derbyt hade också det mesta man vill ha, spelarna var som monster när det gällde som mest. Eller, man saknade ju förstås läktarmatchen. Nu hajar man plötsligt lite mer om hur det gick till när djurgårn vann sitt hyllade restriktionsderby.

Vad som inte kablats ut över hela världen var vad som hände i halvtid. SVT ägnade tydligen den kvarten åt att fråga spelarna och sig själva hur stämningen kändes. Trist, men för vår egen del är det skit samma. Dom här ögonblicken tillhör oss som var där. Det här var inget nån annan behöver veta.

Vi som var på plats fick en omtumlande påminnelse om att det inte går att göra en sån här låt utan en livslång känsla av sammanhang och tillhörighet. Om att det är få föreningar som kan få en så klockren hyllning utan att man ens nämner namnet. Att det inte kommer gå att att straffa bort känslostormarna på dom här läktarna. Och att det inte går att stoppa alla dom här små fotbollsspelarna, som vunnit sitt lags värdegrundspris och tågar rakt ner mot kortsidan för att få ta en bild framför klacken. Ser vi dom inte nere på planen i framtiden, så kommer vi i alla fall se dom i korvkön.

Eller som man sjöng i söndags med en liten tår i ögat- du står stadigt i marken, där du tog ditt första kliv.

Vi ses snart igen, på Kanalplan.

#södermalm #sofia #vitabergen #söderstadion #kanalplan #ängårdetvågor #försökaldrigstoppavårtstöd
Kategorier
Inlägg

Från Söder har Stockholm fått färgen

Vi kom att tänka på en sjuk grej. Under hela vår uppväxt var det direktsänd underhållning från Vitan på somrarna. Det var på den tiden det bara fanns två kanaler och på scenen kunde det annars vara man mot man mellan Sofia, Högalid och Eriksdal, inför hundra elever som satt och käka refresher och njöt i försommarsolen.

1981 började Carl Anton i Vita Bergen sändas och blev ett populärt allsångsprogram, men han var faktiskt där och vispade runt redan -65. Programmet fick tydligen en del kritik för att det var samma jävla visor om och om igen i 15 år, men just den grejen kan man ju inte känna annat än den djupaste respekt för.

Vi var såklart helt ointresserade av Carl Anton och hans visor, men ändå höll man sig rätt ofta i närheten. Man gillade att tanterna och gubbarna vankade upp i parken och det var nåt kittlande med den där tv-bussen. Fetast var förstås att Sofiaplugget var med i bild hela tiden, om man nu råkade vara hemma och tv:n stod på.

Så här i efterhand undrar man om Carl Anton inte var en riktig jävla hundragubbe ändå. Han bodde i en gammal kåk i Vitan, hundra meter från sin egen liveshow. Han räddade den rivningshotade Stadsgårdshissen, som hamnarbetarna tog upp till Katarinavägen ända in på 70-talet, och gjorde den till egen fucking ateljé. Han skrev också låten med den här titeln: Från Söder har Stockholm fått färgen.
Man smäller ju av.

Samtidigt som Carl Anton sändes det ett annat allsångsprogram, som är mer känt idag. Vi har ingen aning om vad dom sjöng om där, men det är väl inte helt otänkbart att temat var att runka av varann i sund rivalitet, eftersom sången på djurgårn leddes av tokgnagarna Bosse Larsson och Lasse Berghagen i 40 år.

Men för att sudda bort alla obehagliga tankar på det, så bjuder vi på en vers från OG Carl Anton:

Ser du stugorna som kravlar på alla håll och kanter och lutar sina gavlar över hundar och tanter
och gubbar och katter och ungar och bus
björkar, gränder och grus

Och högt där uppe i blänket sitter skatorna
och drömmer över kåkarna och gatorna
en fågels dröm om vad, jo, om sina drömmars stad
högt uppe i ett träd bland Vita bergen

På Söder vill de bo, på Söder vill de bo
Från Söder har Stockholm fått färgen

Kategorier
Inlägg

Från Södermalm

Den här pärlan har grymma @luftpixlar gjort och skickat till oss, då är det väl klart man blir lite blödig.

Sofia folkskola stod färdig 1910, nära Barnängens fabriker där Hammarby roddförening grundats några år tidigare. Inflyttningen till stan var stor och till Södermalm vallfärdade mängder av arbetarfamiljer från landet för att försöka försörja sig under svåra förhållanden.

När idrottandet började nå utanför dom övre klasserna runt sekelskiftet var Bajen tidigt en kraft i området, men det fanns många andra föreningar på Söder som konkurrerade. Utanför Östermalm, där alla större arenor låg, utövades idrotten under enkla förhållanden. Hammarby slet hårt för att bygga Söders första idrottsplats och 1915 invigdes vid Södermannagatans slut Hammarby IP, i folkmun Söderstadion och sedan Kanalplan. Det blev förmodligen avgörande för den dominans i stadsdelen som känns så självklar idag.

Södermalms befolkning fortsatte att växa, för att på 1930-talet närma sig 150.000 invånare. Vid den här tiden var den största hjälten en av klubbens många grabbar från Sofia skola, Svenne Berka, som stod i både landslaget och för Bajen i div. 2.

När vi själva gick i plugget på 80- och 90- talen hade befolkningen halverats igen. Det var mest knegarna, lite kulturarbetare och såklart hammarbyarna som älskade Södermalm, andra verkade helst hålla sig därifrån. Det sjöngs det ganska flitigt om på läktarna i andra delar av stan.

Idag bor det över 100.000 på Söder igen och nytillskotten är väl kanske inte alltid några polare till oss. Ibland liknar det mest en parodi på nåt som inte ens fanns från början. Vem kom ens på att man ska gå till barberaren för en lax hos ”Kollektivet Hvitan” och se ut som nån på Pippis farsas båt?

Vi gamla söderungar längs gröna har hursomhelst aldrig lämnat Söder ifrån oss. Vi skiter väl i om reklamgnaget plötsligt ska köpa in sig på livsstilen för att det finns finpubar och små butiker. Och är det nåt som aldrig kommer kunna vattnas ur av alla efterapare så är det att Hammarby är synonymt med Södermalm, och Södermalm är lika med Hammarby.

Ses på Polhem, kamrater. Sofia Warriors ✊

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #hvihatarhvitan #luftpixlar #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Var ni än är

Fyra årgångar Sofiagrabbar nere på Kanalplan. All kärlek till er, hur ni än ser matchen idag. Är det idag vi får se Williot Swedberg från start?

Och vila i frid Calle, det fick du alldeles för lite av i livet.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #kanalplan #bajenclubsofia
Kategorier
Inlägg

Småländer raus

Så här i sommartider skulle vi bara vilja passa på att sträcka ut ett rejält jävla långfinger till tramset som pågår i Vitan nuförtiden. Tydligen är det här dom välavlönade småstadsbohemerna sätter sig i gräset för att fira sin påhittade version av Söder och visa upp sig för andra kloner.

Vi häller lite California White och minns tillbaka till när söderungarna regerade i Vitan. När soptunnorna på kullarna brann som fyrar i natten och gängen från Sofia gick och drog i väntan på att nåt annat plugg skulle våga sig upp och testa lyckan. När backen ner mot Renstiernas såg mer ut som Flugornas herre än som Talented Mr. Ripley.

Vi kommer aldrig erkänna slaget om Södermalm förlorat, men ser vi en till inflyttad content manager som dricker cava på en filt klädd som en jävla boer så brinner vi av. Man får ta en liten paus och hålla sig nere runt Götgatan och Ringvägen, dit vanligt folk fortfarande kommer för att ta en bira och sjunga om Hammarby. Så håller vi tummarna för finanskris och förslumning av innerstaden igen. Hoppas melonen fastnar i halsen och topplånen drar ner er i avgrunden.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #vitan #småländerraus