Kategori: Inlägg

Från Italiens hetta och kvalm

Post author Av bajenclubsofia
Post date 2020-01-01
Inga kommentarer till Från Italiens hetta och kvalm

Ur Tom Ahlands ”Nacka”

Det var nog inte bara vi som tog en stund under helgerna för att vältra oss i Söderromantik, Italienrunk och total jävla tragik. Alltså se om Tom Ahlands ”Nacka” för tionde gången. Men den här gången satte vi fan kaffet i halsen, och av helt andra anledningar än det där äckliga avsnittet när han blir sol-och-vårad av gnaget.

Mitt i den mörka upplösningen blev man först lite hungrig, när en sällsynt smäcker Calzone plötsligt dök upp i bild. I nästa sekund stannade världen upp, när blicken föll på ett kusligt välbekant ansikte. Som att se en nära släkting för första gången sen barndomen.

Sedan dess har klippet vevats otaliga gånger och cirkulerat i ett antal trådar. Trots hetsiga diskussioner råder fortfarande oenighet, och till slut fanns ingen annan utväg än att söka svar hos första generationens Monte Bianco- rövare. Och där fick vi till slut bekräftat – i dom fett sorgliga miljöbilderna i filmen om Nacka, så är det gamla Montan och våra egna tonårs välgörare, Ahmed, som figurerar. På den tiden han såg ut som en tunisisk gud eller Maradona innan ladd.

Våra efterforskningar gav en hel del annat, som att Montan en kort period ägdes av två brorsor som hette Mysing och Lan, men som tyvärr aldrig kunde få serveringstillstånd. Att Ahmed i folkmun kallades Lill-Johan, eftersom ägaren också hette Ahmed, men kallades Johan. Men framförallt, att Nacka mycket riktigt kunde smyga in för nåt att dricka och en ganska torftig touch av Italien. Innan lokalen byggdes om hängde ett foto av Nacka på Montan på väggen.

När vi kom in i bilden hade Ahmed rizzlat om till kortärmad Falcon-skjorta, blivit bas över både kreditblocket och ålderskontrollen, och lärt sig texten till ”Barn av vår tid” när vi väl tagit kontroll över jukeboxen. Han var en stabil dartspelare, men en absolut pionjär inom Jack Vegas. Kort sagt en lokal hjälte, och det rör oss fan till tårar att han fick en liten biroll i den vackraste och sorgligaste legenden av dom alla. Inte den om Monte Bianco alltså, utan den om stammisen Nacka Skoglund.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #montan #kritaenstöl #montebiancoregulars #nackaskoglund #zinkentravellers #bajenclubsofia #chachacha

Etiketter hak, hjältar, lirare, montebiancoregulars, Södermalm, Sofia, Vita Bergen

Inlägg

Ett Hammarbygeni

Inga uttryck för att uppmärksamma livet på läktarna är för små, men vi skulle vilja backa bandet till en tid då det ställdes lite andra krav än att skaffa konto på insta och hala fram mobilen i tid och otid. Idag hyllar vi en fotograf som förälskade sig i läktarkulturen runt Hammarby, och såg det som sitt kall att i åratal kuska landet runt med sin kamera i äckliga SL-bussar, för att dokumentera och skriva en jävla bok om saken.

1995 var man inte direkt bortskämd med riktigt feta läktarbilder. Tifobilderna hade visserligen börjat cirkulera en del, men det tog ytterligare något år innan man började få tag på kvalitetsbilder med Hammarby, i alla fall vi. Om det dök upp något i tidningen klippte vi ut det och satte upp på väggen. Efter en större match spelade man ofta in Sportnytt, och om kameran råkade svepa över rätt läktare satt vi och spolade fram och tillbaka som små idioter för att få vår dos mellan matcherna.

I ”Bajen Fans” är det framförallt personligheter Martin Nauclér lyckas fånga på foto, varvat med korta texter om de olika störda karaktärerna. En brokig skara outsiders som möts i kärlek och lojalitet till Hammarby, gränslöst festande, alla sorters humor och snuthat, och mer eller mindre tvångsmässigt resande.

Så den här bilden från Råsunda är kanske inte typisk för Martins foton, men för oss är det nog den allra mest ikoniska. Det är utan tvekan den vi sammanlagt stirrat längst på. Och än idag kan vi fan inte sluta, utan låter oss färdas tillbaka i tiden, genom decennier av AIK- hat, tillbaka till pojkrummet där boken alltid stod på sin egen plats i hyllan, uppslagen på precis den här sidan. Hatten av till dig Martin, ditt gamla Hammarbygeni, vi kommer inte glömma din gärning.

#hammarby #bajen #90s #södermalm #sofia #vitabergen #bajenfans #fotografi #rektoskopi #galgeiröven #biltemabrillor #vihatargnaget #bajenclubsofia

Vi bjuder på lite mer från ”Bajen Fans”, det här mästerverket verkar ha gått generationer förbi. Ingen skugga på er ungdomar, det är era föräldrar som borde tjäras och fjädras. Dom har väl fyllt bokhyllan med kassa dvd- boxar istället för folkbildande klassiker som den här.

Alla bilder: Martin Nauclér

Etiketter 90-tal, borta, hjältar, läktarkulturen, Söderstadion

Inlägg

När polistwitter låg i pappas polispung

Post author Av bajenclubsofia
Post date 2019-12-02
Inga kommentarer till När polistwitter låg i pappas polispung

Brottsplats Södermalm, alltid det första man bläddrade till i högstadiet. En bra dag kunde man få läsa om tillslag mot illegala spelautomater på taxifiket på Östgötagatan och en pundare som kört över kajkanten nere i hamnen. Andra dagar bara nåt värdelöst om nykterhetskontroller på Hornsgatan.

När konkurrensen mest var gammal skåpmat, kanske en misshandel i klassisk stil vid Maxigrillen eller nån trött blottare, då kunde ens egen helg få ett hedersomnämnande. Stort jubel.

#hammarby #bajen #90s #södermalm #sofia #vitabergen #brottsplatssödermalm #vitan #vitanrundan #nopyronoparty #bajenclubsofia

Etiketter 90-tal, Södermalm, snuthat, Sofia, Vita Bergen

Inlägg

Ingen jävel kommer flytta på sig

Post author Av bajenclubsofia
Post date 2019-11-28
Inga kommentarer till Ingen jävel kommer flytta på sig

Vem fan gillar den moderna fotbollen liksom? Dom flesta kan väl få en stark impuls att skrubba tungan med tvål, när man råkat snurra iväg i nåt utlägg om marknad och sponsorer. Samtidigt står ju måendet i direkt samband med Hammarbys sportsliga resultat. Fy fan vad man flyger fram i vardagen när Bajen lirar propaganda och luggar topplag varje vecka. Och som fotbollen ser ut idag, så är det kanske storföretagande som gäller för att hålla den kvalitén.

Men själen då? Dagligen antastas man av förtvivlade tvillingfiskare som oroar sig över Bajens själ. Allt är jippo, varnar klubbar som har egna riddare, bjuder på tacos och flyger in Svullo i helikopter för att leverera matchbollen. Som gör TV-reklam för att försöka sälja premiärplåtar och lanserar en hashtag för att sluta gömma halsdukarna när man vinner ligan. Men det är sällan hammarbyare som är oroade över kulturarvet i Hammarby.

Visst, den första reaktionen på Ibra med matchtröjan var förstås skräck. Kommer resten av ens liv kännas som en enda lång smutsig trekant med Ekwall och Lundh nu? Men så står man ändå här på en regnig perrong i Söderort och känner noll oro. Antagligen för att vi var på plats för 25 år sen, och vi var på plats i år, tillsammans med samma jävla gökar nu som då. Man tänker på alla favoritfejs man stötte på under säsongen, gamla ärrade jävla as och yngre kreativa krafter, och inser att ingen jävel kommer flytta på sig.

Och är det egentligen nån som så här i efterhand känner att vi förlorade hela vårt arv när klubben fick släppa in AEG som minoritetsägare för 20 år sen? När Stockholm fick en annan demografi och yuppies ville bo på Söder? När vi fick flytta till en ny arena? Saker och ting är annorlunda, och på några sätt kanske sämre, men är vi annorlunda? Så klart man lätt blir ängslig av förändringar, om man knappt själv vet vad man var från början, men det problemet har vi ju inte i Hammarby.

Så om Zlatan gillar Bajen är han väl välkommen att bidra. Hellre honom som investerare än AEG, H&M- Stefan eller Berth Milton. 15 år i den absoluta toppen av världsfotbollen borde öppna en del dörrar, kanske på annat sätt än när Erik Berg viker ut sig i Café. Eller när Svullo landar i mittcirkeln.

Etiketter fotbollen, läktarkulturen

Inlägg

Adidas Södermalm

1994, när vi strök omkring runt Björnsan i innefotbollsskor med tre ränder på och försökte baxa Ciaomoppar, då var det knappast snack om att Adidas skulle släppa en exklusiv sko som hyllning till Södermalm.

För oss är det ju på många sätt sorgligt vad som hänt med Söder sen dess. Vi trivdes bättre när Ringen hade samma keffa utbud som valfritt förortscentrum och klarar oss jävligt bra utan nån böjig foodcourt. Vi kommer aldrig acceptera någon annan idrottsutövning på krogen än dart och Jack Vegas. Drar nån jävel fram ett pingisbord så borde tillståndet ryka på rotmos, och alla som ställt upp på en rumpa deporteras till Berlin. Sju dar i veckan skulle vi välja en skadlig niokronors- kebab före nån jävla sushibuffé på Ping eller Pong.

Men det är ju inte för dom inflyttade mupparna och deras hissnande bolån som Södermalm får en egen Adidasmodell. Här har det alltid funnits original, pionjärer och stilikoner, det visste både vi och Sneakersnstuff långt innan resten av Sverige hoppade på hyllningståget. Så vi väljer att se den här milstolpen som lite plåster på såren, för att det plötsligt blev den våta drömmen för varenda ängslig sopa i landet att flytta hit.

Så hatten av Sneakersnstuff. För lång och trogen tjänst, för hyllningen till Söder och för den här sanslösa jävla gåvan till alla oss grönvita. Alla vet att det aldrig kommer bli några boxfresh blårandiga Östermalm för töntarna i djurgårn, och det fattar dom till och med själva att det är helt i sin ordning.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #ciaociaobjörnsträdgård #90s #terraceculture #adidas #sneakersnstuff #småländerraus #bajenclubsofia

Etiketter Södermalm

Inlägg

Mats Solheim

På den tiden vi växte upp var en spelare med fem år i klubben inte ens i närheten av en trotjänare. Men tiderna förändras som bekant, och det mest framträdande med Mats Solheim är mer hur han tagit klubben till sitt hjärta, och växt med den. När Bajen var ett mittengäng som famlade efter en spelidé så var Mats en duglig fotbollsspelare, som kanske inte utmärkte sig särskilt på den nivån. Inte sällan utanför startelvan, ofta på fel position. Nu, när Bajen spelar propagandafotboll i toppen av tabellen, då är han en matchvinnande jävla demon, en mittback som vinner allt, en ytterback som trycker upp längs kanten, och en norsk liten man som knoppar in hörnor. Det sjukaste är att han är allt det här, men fortfarande som inhopparen och vikarien. Det är en unik jävla egenskap, och det är dels på grund av den som han lämnar ett stort tomrum efter sig. Det andra är så klart efter personen Mats Solheim.

På den tiden vi växte upp visades inte heller spelarnas personliga sida upp på samma sätt som idag. Garr att Kim Bergstrand var ett stort jävla rövhål även när han spelade i Bajen, fast det märkte vi liksom aldrig av. Men den samlade bilden av fotbollspelare i sociala medier idag, är ju snarare att det finns skrämmande många icke-personligheter. Mer i vissa klubbar än andra. Så när Mats Solheim bjudit oss på sin helt störda person, så har han inte bara dragit ner några svåra asgarv genom åren, utan framförallt bidragit med något så ovanligt som självdistans. Man ska nog inte underskatta att ha en lagkamrat som kan vandra sömlöst mellan proffsighet ut i fingerspetsarna och totalt trams.

Men kanske främst av allt, så måste Mats Solheim hyllas för hur han utvecklat derbyhånet i sin unika stil. Visst har snubbel- DIF gett honom mycket gratis under de här åren, men trots 80 år i samma säng har den plumpa tvillingen i Solna aldrig lyckats förnedra lillebror med samma glimt i ögat.

Tack för allt du gjort för oss, Mats. Du kommer alltid ha ett hem här.

Etiketter derby, lirare

Inlägg

Fira Hammarby IF

Säsongen är över. Tömda, efter månader av nerver, eufori och mental härdsmälta. Egentligen är det alldeles för tidigt att börja sortera i den helt störda härvan som är ens känsloliv 2019. Man är lack, sluttabellen känns ändå som ett stort jävla rån, men man är också sjukt nöjd. Vi har radat upp episka segrar och spelat den vackraste fotbollen vi kan minnas.

Bara matchen igår bjöd på starkare känslor än många upplever på flera år. Efter att ha lyft till helt sinnessjuka höjder i nån halvtimme, var det avgrundens jävla mörker när slutsignalen gick. Tomhet byttes mot stolthet och tacksamhet, när en riktig trotjänare överöstes med kärleken från läktarna. På det följde faktiskt en enorm respekt, när det här krokiga jävla fotbollsgeniet från Rågsved äntligen fick förenas i sång med folket på ståplats. Stefan Billborn är ingen svamlande liten professor som aldrig vågat släppa handbromsen, eller nån omskolad mobbare från gamla galg- gnaget. Han är en av oss. Han är rapp, vass och längst fram. Det han gör, gör han bäst i landet.

Efter matchen gick vi och rev Pelikan. Det var Dodge City, som Billborn hade sagt, till och med bartendern hängde och dingla från sprithyllan och sjöng ramsor ett tag. Där fanns alla polarna, för att festa ut en säsong vi aldrig kommer glömma, med Kenta, Nacka och Lalla Hansson. Det var en ren manifestation. Och är det nån ängslig tönt som börjar ropa förlorarmentalitet, så har den inte fattat ett skit. Då kan man helt enkelt skjuta av sig själv, eller tjacka svindyra Biltema- brillor som Rickard Norling och viga sitt liv åt arga möten i Solna. Vi firar ingen tredjeplats, vi firar Hammarby IF. Det är över för i år, det är tomt och lite vemodigt, men det är aldrig över för oss.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #dodgecity #pelikan #påminmammasgata #smguldetskatillsöder #bajenclubsofia

Etiketter Söderstadion, smguldetskatillsöder

Inlägg

Nerverna

Etiketter Söderstadion, smguldetskatillsöder

Inlägg

Livet som pulserar ibland stöket

Post author Av bajenclubsofia
Post date 2019-10-26
Inga kommentarer till Livet som pulserar ibland stöket

27 oktober 2001, Medborgarplatsen.

Arton år senare är vi i dom sista skälvande omgångarna av den hetaste guldstriden på många år. Under den här magiska hösten har Bajen i tur och ordning spöat samtliga topplag på en kokande hemmaarena. Formen är hysteriskt toppad och spelare efter spelare kliver fram och briljerar. Samtidigt brunkar djurgårn och gnaget för sina liv och överlever på helt osannolika gåvor från domarkåren.

Det här är en resa och en säsong att vara stolt över, även om det bara skulle räcka till Europa i år. Men just nu finns inget annat än att gå för det fullt ut, och hoppas på att djurgårns tur hinner ta slut. Vi ska göra vårt på läktaren och på planen, sen lämnar vi resten till dom som vakar över oss ovanifrån. Vila i frid Kenta.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #medborgarplatsen #medis #kenta #härfinnsallapolarna #smguldetskatillsöder #bajenclubsofia

Etiketter hjältar, Södermalm, smguldetskatillsöder

Inlägg

Umeå 97

Stökig bortapremiär, där Bajen Fans resa var en egen vagn som hakades på nattåget upp, och låstes utifrån. Vagnen var dessutom svårt överbelagd, bland annat för att vi Sofiagrabbar tjatade oss in från våra vanliga platser på tåget, när konduktören låste upp och tog ett kvällsvarv med kaffevagnen. Framåt morgonen låg folk i drivor i mittgången eller på hatthyllorna, och dagens första stopp kom inte en sekund för tidigt för dom flesta. Matchen torskade vi nog, ingen av oss minns varken den eller hemresan.

I helgen åker vi och river Norrland igen. Den här gången nöjer vi oss inte med mindre än tre poäng, och en lång jävla volta för psykopaten Kindberg så fort serien är färdigspelad.

#hammarby #bajen #90s #södermalm #sofia #vitabergen #bajenclubsofia #awaydays #öppnadörrarna #stängnorrlandsfönstret #låsinkindberg

Etiketter 90-tal, bajenfans, borta