Kategorier
Inlägg

Gullmars state of mind

Gullmarsplan ca 1998. Vi häller lite bira för Uffe, center of attention på torget runt millenieskiftet. Och så tänker vi en stund på första tricken i Stockholm, som gick från Slussen till Hökarängen. På den tiden hette Gullmars station Johanneshov och nästa stopp på linjen var Hammarby, idag Skärmarbrink.

1950 när tricken drogs fram i Söderort hade Bajen just bestämt sig för att använda Johanneshovs IP som hemmaplan. Fotbollen hade sen länge växt ur föreningens egna IP på Söder och mest spelat runt på dom andra arenorna i stan. Bajen var angelägna om att ”spela närmare till” och ha en egen arena i sitt geografiska område.

Inte bara Bajen ville satsa på Josse, det fanns konkreta förslag på att rusta upp den enkla idrottsplatsen till ny nationalarena, eftersom kommunikationerna var bra och många nya områden växte fram strax söder om tullarna. Istället gick staden på den linje som SvFF och AIK drev, och byggde nytt på förbundets mark i Solna. Men frågan fortsatte dyka upp, här i DN 1941: “Blir Johanneshov vedupplag i väntan på Söderstadion? I idrottskretsar hoppas man på den nya stadsplanen där Johanneshovs IP är tänkt som ett Söders eget vackra stadion.”

Josse fick aldrig mer än tillfälliga påbyggnader och på grund av det dåliga skicket och krav från förbundet blev den aldrig den hemmaplan Bajen hoppats på. Allsvenskt spel blev mest på Råsunda, och matcher med mycket publik var svåra att hantera på Josse. Som mest togs 15 000 in, men det gav stora problem med insläpp och trängsel. Josse var då enda allsvenska arena kvar med enbart ståplats.

1967 stod istället en ny arena klar på samma plats och Bajen kunde flytta in. Namnet Söderstadion hade figurerat sedan Kanalplan invigdes 1915, men blev nu officiellt för första gången. Som bekant blev den här Söderstadion också eftersatt och för liten till slut. Mycket kan sägas om det, men vi som tvingats spela hemmaderbyn på förbundets arena norr om stan är jävligt tacksamma för att den tiden i alla fall är förbi.

På söndag har vi chans att studsa tillbaka i serien. Söderlaget mot kolsäckarna från Solna, finns inte på kartan att dom tar med sig något hem.

#hammarby #bajen #södermalm #söderstadion #grönalinjen #gullmarsplan
Kategorier
Inlägg

Bajen som vanligt istället

Det snackas ofta om hur skev fotbollen blivit. Ni vet, skapad av folket men stulen av företagen. En grej det snackas förvånansvärt lite om är hur tramsig hela diskussionen kring den svenska supporterscenen blivit. Kanske är det tidens anda, med troll i kommentarerna, alternativa fakta och allmänt efterbliven nivå. Och kanske borde man bara skita i dagens fotbollshets som man skiter i Hanif Bali. Samtidigt är det ju sorgligt, det brukade vara kul. Och det är svårt att inte grotta runt, nu när det är mode att projicera alla sina tillkortakommanden på just Hammarby.

Värst i klassen är såklart djurgårn. Livrädda att hamna efter när konkurrenterna fick multiarenor så valde dom att flytta in med Bajen, trots att ”det skulle bli föreningens död”. Där nånstans fastnade dom i en evig loop av efterkonstruktioner, som alltid landar i att alla andra är modern fotboll. Vad dom själva är beror på, men det är alltid äkta. Är dom kungens eller kåkstadens söner, växer dom som aldrig förr eller är dom färre men värre, ingen vet längre. Utom att dom varit i storfinansens ficka i alla tider och lirat i Löfbergs Lilas färger. Helt jävla tecknat hur dom får luft överhuvudtaget, men dom hörs fan mest av alla. På nätet.

Gnaget gnuggar väl på, och strax där bakom rider dom klassiska etablissemangslagen MFF och IFK. Dom får spö på alla tänkbara sätt varenda gång vi möts, men bygger sin världsbild på vad incels i Österåker twittrar om våra läktare.

Riktigt sjukt är också det här senaste. Plötsligt kan valfritt landsbygdshjon ta ton och förvänta sig lite ryggdunk. Det går knappt att ta in, regelrätta lantisgäng med två sekunder av klackhistoria hetsar om nybajare och bönder. Tomtar i Stone Island från Kalmar skördar likes och spexoverallerna i Uppsala fumlar med banderoller. Fullständigt utplånade på plats, men garanterat på hugget nästa gång igen, efter ännu ett år av sociala medier.

Kanske är det början på slutet för trollfabrikerna. Kanske har dom börjat äta sin egen svans nu, när nytillkomna lantisar knattrar med i hetsen om nytillkomna lantisar. Men man kommer ju inte hålla andan i väntan på det. Det får nog bli som vanligt istället. Och så kan väl övriga mer eller mindre dra.

Kategorier
Inlägg

Borta bäst, hemma bäst

Efter dryga 60 mil på tre arbetsdagar är det nice att vara tillbaka på jobbet för att vila upp sig. Inga hastiga rörelser i onödan, trots en studs i steget som bara bajare i ensam serieledning kan ha. Det har varit blygsamt motstånd, korta avstånd och två jävligt lätta hemresor, men satan vad nöjd man är.

Summerar man så är det sjukt sköna bortasegrar, på helt olika sätt. I Degen är många inget vidare, även om arbetsinsatsen är där och poängen inte alls så oförtjänta som djurgårdsmedia alltid ska ha det till. Oavsett vad, så vinner vi en tight match på svårspelad gräsmatta, med enda målet på fast situation. Helt påhittat. Lite lurigt att lyfta nån särskild spelare, eftersom det är omöjligt att se en match från Lilla Vallas bortaläktare, men Sadiku är extremt viktig. Kurre övertygar som mittback, Dovin håller nollan igen och Besaras fot räcker lång bit för att vinna matcher. Shoutout till den där prästen också, som råkade förbanna en gräsplätt precis framför Degens keeper. 0-1, vi hasch, ha det braj.

Måndagen var nåt annat, det var tydligt 45 sekunder in i matchen. Den upprumpningen, både på planen och på läktaren, den måste vara tuff att hämta sig ifrån. Allt Sirius ville vara är vi i kubik. Pressen och återerövringen är på högsta nivå, tålamodet och tryggheten i uppbyggnaden, tillsammans med dom fötter och fotbollshjärnor vi har på mitten, det är dödligt. Egentligen ska ju varenda spelare och ledare hyllas efter en så övertygande insats, men är det nåt som skiljer den här uppvisningen från andra man sett är det kanske den defensiva tryggheten. Sadiku är så klass, och Kurre är på väg dit. Jazze gör en demonmatch i båda riktningar, i princip omöjlig att passera. Sen måste han såklart nämnas, genens gen, den vajande babymajsen. Hoppas han är med i höst, men Ajax för en hunka i sommar är ju i princip spik vid det här laget. Oavsett, han har allt och han är vår.

Nu ser vi fram emot en vecka på moln, sen äntligen Söderstadion igen. Ett spännande sportsligt test mot klubben man aldrig brytt sig om supportermässigt. På plan blir det nog en bra match, på läktaren lär det märkas att gammal är äldst, som vanligt. Framåt Bajen!

#hammarby #bajen #ontour #serieledarnaärhär
Kategorier
Inlägg

Vågorna på Hammarby sjö

Än går det vågor på Hammarby sjö!

Kanske den mest äkta parollen av dom alla, om man frågar oss.

Förutom den fina metaforen och referensen till rötterna i Barnängen och rodden, så syftar den ju på ett av föreningens allra viktigaste särdrag genom åren. Det spelar ingen roll hur många gånger vi varit nere för räkning, att kasta in handduken har aldrig funnits på kartan. Vi har aldrig brytt oss om vad rikare och mer framgångsrika klubbar, tidningar, förbund eller politiker hittat på. Runt Hammarby sjö pågår livet för hammarbyarna, oavsett vad.

På senare år har vågorna också börjat få en lite annan mening för oss. Hotet är ju inte längre konkurs eller att stå utan träningsplaner, utan snarare att det går för bra. Förstå oss rätt här, det är inte det där trötta krönikörtramset om att bajarens supporterskap på nåt sätt skulle vara hotat av framgångar. Vi står på axlarna på dom som gått före oss, och vad som händer idag ändrar inte historien. Vår berättelse kommer alltid vara den om en klubb som fått slå sig fram under svåra förutsättningar och aldrig fått något gratis av fotbollsetablisemanget. Så det är ju snarare tvärtom, hit med dom där jävla gulden nu, inte en dag för tidigt.

Vad vi menar är att det är nya spelregler för fotbollen, det är en verklighet som alla klubbar lever i oavsett nivå av självbedrägeri hos deras supportrar. Och i den här nya fotbollsvärlden gör ju Bajen det jävligt bra. Man är liksom inte orolig för att det är klåpare bakom rodret.

Det betyder kanske att vi ska låta proffsen navigera efter den nya kartan. Men det betyder inte att transfers, sponsoravtal och rättigheter är det vikigaste i alla vägval. Numera kanske man kan tänka att det är vi på läktaren som är vågorna på Hammarby sjö, när officiella ska kryssa fram i företagandet. Låt det aldrig sluta storma runt matchtröjor och obekväma motioner, och låt ingen glömma vad det är som gjort den här klubben till vad den är. Än går det vågor!

Och fuck Intersport apropå det.

#hammarby #bajen #söderstadion #östra #södermalm #sofia #vitabergen #barnängen #hammarbysjö #ängårdetvågor
Kategorier
Gästinlägg Repslagargatan

Från ett Söderstadion till ett annat – bygget av den nya arenan

I en tidigare tråd gick jag igenom historien om Hammarbys arbete för en utbyggnad eller nybyggnad av Söderstadion, som pågick i minst 30 år innan nya Söderstadion stod klar. 2001 tillsatte Hammarby en projektgrupp och 2002 lämnade man över sin utvärdering till Stockholms stad. I juli 2003 satte staden ihop en egen arbetsgrupp för planeringen av en ny arena. Hur gick egentligen diskussionerna från början och vad var tanken med den nya arenan?

När väl en arbetsgrupp satts ihop var det inte ens en fråga om vem arenan var till för. Det var Hammarbys arena. Söderstadion var namnet som användes. Den enda representanten från en idrottsförening var Hammarby IF. Så här redovisar DN:

När Supportrarnas Matchprogram skrev om arbetet 20 okt 2008 diskuterades stadens arbetsgrupp. Kolla fråga nr 2: ”Finns det några andra idrottsklubbar representerade i stadens arenagrupp? Nej.” Inga andra klubbar var med i planeringen av nya Söderstadion.

När Hammarby IF börjar informera om projektet 2003 talar man om nya Söderstadion:

Samma sak var det i dagstidningarna. I Aftonbladet kan man läsa om ”Hammarbys nya arena” och att ”Nya Söderstadion ska ha en form som inte liknar andra fotbollsstadion”.

SvD skriver om ”hur Hammarbys nya evenemangsarena skulle kunna se ut…” och att ”En ny Söderstadion beräknas vara färdig tidigast 2007-2008.”

2007 är beslutet fattat, det ska byggas en ny arena.
SvD sätter rubriken ”Kalldusch för Dif, Bajen kan jubla” och benämner arenan Nya Söderstadion.
DN beskriver väl hur läget såg ut och berättar om klartecken för ”Hammarbyarena vid Globen”. Det råder inget tvivel om att det är Hammarbys arena!

Var fanns Dif när det här arbetet startade? Jo, de var inte med i matchen alls. När de vaknade till, ville de först vara kvar på Stadion, sen ville de faktiskt köpa Råsunda tillsammans med AIK. Så här står det på deras hemsida:

I både Aftonbladet och Expressen kan man läsa om tvillingklubbarnas planer att köpa Råsunda:

På sin hemsida skriver Dif att Hammarby vill ”vara kvar på Söder” och att ett samarbete med Bajen därför är uteslutet. Uppenbarligen var Söder inte ett alternativ när Dif själva fick välja. 

Dif spelar säsongen 2004 på Råsunda medan man allt mer förespråkar ett alternativ på Östermalm (Expressen). Man föreslår dessutom att det ska ske på Hammarby bekostnad (SvD):

2006 trodde Dif fortfarande på en arena på Östermalm. Dif:s informationschef Jonas Riedel i tidningen Östermalmsnytt: ”För oss är det viktigt att arenan hamnar i närheten av den nuvarande. Det är där vi hör hemma.”

Så här reagerar Difs supportrar när de inser vad som håller på att hända. De vägrar flytta till Bajenland.

2009 skriver pressen fortfarande om nya Söderstadion, arenan som ska byggas åt Hammarbys fotbollslag, här från SVT och Sveriges Radio:

Så sent som 2010 redogör Järnkaminerna för att Dif är helt mot att flytta till nya Söderstadion, som nu börjat benämnas Stockholmsarenan.

2010 skriver Difs ordförande, Tommy Jacobsson, en insändare i DN och menar att ”spela på någon av arenorna som uppförs i Solna och vid Globen har aldrig varit aktuellt för Djurgården.”

Men 2011 går Dif ut med att man redan 2013 kommer flytta “från det vi ser som vårt hem och som vi ser som våra hemtrakter”, till den nya arenan på södra sidan. Nu använder SVT den benämningen som var vanligast fram till att namnet såldes, “Stockholmsarenan eller Nya Söderstadion, som Hammarbys fans kallar den.” 

Jag konstaterar två saker för tiden under arenaprojektet:

  1. Namnet Söderstadion förekommer i princip i alla källor och från början är det ingen tvekan om att arenan ska byggas för Hammarby.
  2. Nya Söderstadion var ALDRIG ett alternativ för Dif. Ingen ville att de skulle flytta till Söder. Men Dif hade inget alternativ och fick rätta sig efter vad andra beslutat.

Som avslutning måste man hylla Patric Ljungström. Utan Patric hade förmodligen nya Söderstadion aldrig byggts.

Kategorier
Gästinlägg Repslagargatan

Söderstadion och byggplanerna

Det känns som om det behövs en repetition på ämnet Söderstadion. Jag rekommenderar att lyssna på Bajenpodden avsnitt 394 eller läsa boken Söderstadion Forever.

Jag vet inte exakt när de första diskussionerna angående utbyggnad av Söderstadion började. Redan 1969 skrev DN om ett Nya Söderstadion med 30.000 åskådare och skjutbart tak.

1982 lämnade Hammarby en önskelista på förändringar till staden. I artikeln säger Hammarby IFs ordförande Lennart Nyman ”Vi har tjatat i många år…”.

Redan 1983 kom drogs ett projekt igång. Fritidsborgarrådet och senare styrelseledamot i Hammarby IF, Ingemar Josefsson, var med och ledde projektet.

Något år senare bjöd staden in till en projekttävling där ett antal byggbolag fick rita förslag för ”Johanneshovs sport- och kulturcentrum”. Den visar ett preliminärt förslag för ny stadsplan för området.

I samband med att staden byggde Globen planderades en ombyggnad av Söderstadion.

Det skulle ta 3 års att bygga en ny arena. Staden ville att Hammarby skulle lämna Söderstadion under tiden. Hammarby vägrade. ”Vi är en storklubb som vägrar att lämna vårt uppdagningsområde” sa Lennart Nyman.

Det som hände var att kortsidorna togs bort och Hammarbys klubbhus och kansli revs.

📷: Hasse Friden

Frågan är om vi någonsin hade kunnat komma tillbaka om vi hade lämnat. Arenabolaget verkade inte vilja ha Hammarby i området. 1991 kunde Hammarby inte längre betala planhyra. Spelarna blev utan lön.

Träninganläggningen på Flaten las ner p.g.a. att Hammarby inte hade några pengar. Staden tillät inte ens Hammarby att komma in på Söderstadion. Tidigare under Globen-bygget hade Hammarbys träningsplaner försvunnit, så laget hade inte ens någonstans att träna.

Sen kom 1998. Publiksiffrorna brakade i höjden. Ni kommer säkert ihåg de gråtande barnen. Nu togs behovet upp en större arena upp av dagspressen. Det började bli svårt för Stockholms politiker att ignorera Hammarby och dess publik.

I början på 2000-talet kom planerna igång på allvar. Både ombyggnad och nybygge var på bordet. 2001 sätter Hammarby IF ihop en projektgrupp och i slutet av 2002 är utvärderingsarbetet är klart och överlämnas till Staden.

En inte allt för vild gissning är att projektgruppen aldrig kommit till ett så snabbt resultat utan det arbete som pågått från tidigt 80-tal.

Hammarby IF har alltså arbetat med en utbyggnad alternativt nybyggnad i minst 30 år innan nya Söderstadion stod klar.

Kategorier
Inlägg

Kanalplan 1991

Mycket var självklart, som att det var för Bajen man ville lira boll. Lite visste man om hur kvartersklubben skulle prägla hela resten av ens liv. Lite visste man också om roddklubben som bildats i området drygt hundra år tidigare, och Barnängens gamla fabrik var bara nåt man passerade på väg till plugget, grubblande på riktiga grejer som Refreshers och Panini-album.

Idag är det 125 år sen den där roddklubben blommade ut till idrottsförening och formellt tog namnet vi använder idag. En dag att uppmärksamma, oavsett vad som snart slås fast om dom faktiska omständigheterna kring bildandet. En dag, av många andra, att gratta dig själv och alla polarna, för ni hade sån jävla mylla och hamnade rätt i livet. Oavsett om livet sen gått upp och ner.

Från barnsben till gravsten.
HAMMARBY IF

Kategorier
Inlägg

Röveri

Alla rövare älskar tucken, tucken älskar alla rövare.

#hammarby #bajen #södermalm #sherwoodskogen #mayanart #brodertuck
Kategorier
Inlägg

Ronnie Forever

En barndomsvän skickade oss den här bilden igår. Ingen hade sett själva tröjan på många år, men när vi pratade på kvällen efter det tunga beskedet att Ronnie gått vidare, så kom historien upp.

Vi hade faktiskt våra misstankar om att vår osorterade kamrat aldrig skulle hitta den igen. Vi var inte heller överens om tröjan, om den var tigerrandig eller inte. Minnena av Ronnie från den dagen däremot, dom skiljde sig inte alls.

Vår polare fyllde arton och vi ville ge honom nåt speciellt. Som gammal knatte i Hammarby, supporter och dessutom målvakt bestämde vi att en personlig hälsning från Ronnie Hellström borde vara det största man kan få. 1996 fanns ingen app där man kunde pröjsa en gratulation från vilken medelmåtta som helst med proffskontrakt i Kina, utan vi ringde och tog reda på träningstider, skramlade till en matchtröja från Bajenshoppen i Skanstull, tog tricken till Gullmars och sen ett par hemtama kliv över staketet mot Nynäsvägen och in bakom Östra. Vi smög väl fram ungefär till hörnflaggan och försökte sen lite diskret få kontakt med målvaktstränaren som stod och pratade med Pelle Fahla.

Vi fattade såklart att det kunde bli en utskällning om nån såg oss, och man vill ju inte paja nåt när Bajen tränar. Men Ronnie kom bort med ett stort leende, världens ödmjukaste person. Morsade på alla, skojade lite, försäkrade sig om att han fick stavningen rätt och återgick till jobbet.

Vår polare nästan grina när han fick sin present. Ronnie jobbade ju några utsparkar från hans morsas lägenhet och var inte på något sätt en svårtillgänglig person, men hans namn och gärning hade den tyngden.

Ronnies karriär, hans patos, värme och ödmjukhet, gjorde honom till en av dom finaste representanterna Hammarby har haft, och vi är stolta över att ha fått dela det med honom.

Våra tankar går till Ronnies nära och kära i sorgen.


Alltid saknad, aldrig glömd.

Kategorier
Inlägg

Runt Hammarby sjö

Nytt år, samma grabbar från Sofia.

Knappt 30 år efter våra första bortamatcher är mycket likadant. Samma gamla polare som följer laget från kvarteren, till samma gamla hålor runt om i landet. Eller likadana hålor runt om i landet, om man ska vara petig.

Samma hets att pröjsa säsongsplåten, samma väntan på att den faktiskt dyker upp. Samma tvivel på att Bajen får ihop det tills det drar igång, samma dröm om att det här kan vara säsongen som det händer. Samma värme när man återser alla välkända ansikten, som man aldrig hörs med men alltid träffar igen.

Mycket har också ändrats så klart. Det är många andra som vill vara med nu, familjer till alla ungar som spelar för föreningen, folk som upptäckt fotboll eller flyttat hit, stora företag som kastar pengar efter oss. Vi har fina anläggningar, proffsiga anställda, spelare som bara är på genomfart. Plötsligt är vi ett kortare stopp på vägen under en internationell karriär.

Många grejer hade vi nog inte ens trott om nån berättat det då, när vi började gå. Den som sagt att gårdare och gnagare skulle börja tävla om att bo på Söder hade blivit både utskrattad och bortkörd. Å andra sidan, gentrifiering hade man kanske gissat att det var en könssjukdom. Det var på den tiden gnaget tyckte allt var slödder söder om Slussen, och djurgårn var nöjda på Östermalm och behövde inte uppfinna var dom hörde hemma hela dagarna.

Hur som helst, världen kommer fortsätta snurra. Och för oss fortsätter den snurra runt Hammarby sjö. Ses i vimlet alla vänner.

#hammarby #bajen #södermalm #sofia #vitabergen #kuggasirius #sänkenstudent #allsvenskan #visessnartigen