Nytt år, samma grabbar från Sofia.
Knappt 30 år efter våra första bortamatcher är mycket likadant. Samma gamla polare som följer laget från kvarteren, till samma gamla hålor runt om i landet. Eller likadana hålor runt om i landet, om man ska vara petig.
Samma hets att pröjsa säsongsplåten, samma väntan på att den faktiskt dyker upp. Samma tvivel på att Bajen får ihop det tills det drar igång, samma dröm om att det här kan vara säsongen som det händer. Samma värme när man återser alla välkända ansikten, som man aldrig hörs med men alltid träffar igen.
Mycket har också ändrats så klart. Det är många andra som vill vara med nu, familjer till alla ungar som spelar för föreningen, folk som upptäckt fotboll eller flyttat hit, stora företag som kastar pengar efter oss. Vi har fina anläggningar, proffsiga anställda, spelare som bara är på genomfart. Plötsligt är vi ett kortare stopp på vägen under en internationell karriär.
Många grejer hade vi nog inte ens trott om nån berättat det då, när vi började gå. Den som sagt att gårdare och gnagare skulle börja tävla om att bo på Söder hade blivit både utskrattad och bortkörd. Å andra sidan, gentrifiering hade man kanske gissat att det var en könssjukdom. Det var på den tiden gnaget tyckte allt var slödder söder om Slussen, och djurgårn var nöjda på Östermalm och behövde inte uppfinna var dom hörde hemma hela dagarna.
Hur som helst, världen kommer fortsätta snurra. Och för oss fortsätter den snurra runt Hammarby sjö. Ses i vimlet alla vänner.
bajenclubsofia 