Hammarby Fotboll och fem andra lokala fotbollsföreningar gick nyligen ut med en uppmaning till Stockholms Stad att bevara Tallkrogens BP som fotbollsplan, och för allmänheten att backa Tallkrogens IF.
Bakgrunden till detta är stadens planer på att ersätta fotbollsplanen med ett aktivitetscenter för andra idrotter, trots den alarmerande bristen på konstgräs i området. Fotbollen har växt med 50 000 utövare de senaste 20 åren, där flickfotbollen står för den största ökningen. I Stockholm behövs minst 15 nya fullstora planer för att täcka det ökade behovet.
2021-08-29 uttalade sig idrotts- och integrationsborgarrådet Karin Ernlund (C) i tidningen Mitt i Söderort om att DIF Hockey fört diskussioner med stadens exploateringskontor om marken, för att bygga en träningshall med egna sponsorpengar. DIF vill inte kommentera kring just Tallkrogen, men bekräftar att en sådan hall framförallt skulle disponeras av klubben. Karin Ernlund ”är mycket positiv till att privata aktörer, i det här fallet Djurgården, vill vara med och bidra till fler idrottsanläggningar i Stockholm”.
Därför vill vi lyfta hur vi själva ser på den frågan, och uppmana alla som är bekymrade över utvecklingen att ta kontakt med sina kommunpolitiker.
Vi är emot att idrotter ställs emot varandra, som i detta fall att bygga en hall på en tidigare fotbollsyta. Vi är emot att mindre lokala föreningar ska behöva stå åt sidan och lämna ifrån sig vitala ytor, till förmån för stora multisportanläggningar.
Vi är också emot att staden prioriterar finansiering från valfria privata aktörer för att förse medborgarna med idrottsytor. Ett sådant kortsiktigt ekonomiskt fokus är ett hån mot lokala föreningar och ideella ledare som engagerar sig i barn- och ungdomars fritid och hälsa.
Förutsättningar för ungdomars idrott är något som staden själva bör ta ansvar för, och inte lämna över investeringar och därmed nyttjanderätt till privata intressen. Vi anser att breddidrotten för ungdomar med råge betalar tillbaka till samhället för dessa investeringar.
På samma sätt betalar en stor förening som Hammarby med råge tillbaka för de kostnader som olika arrangemang genererar för samhället. Dels i form av rena skatteintäkter, men också genom sociala och samhällsekonomiska vinster i närområdet, som inte kan mätas på kort sikt. Det är hög tid för stadshuset att börja ta hänsyn till och respektera den lokala förankring och stolthet som är hjärtat i engagemanget i de flesta idrottsföreningar.