Vi står kvar

Ni kanske har hört det förut. Hammarby är inte ett fotbollslag med en publik, det är en publik med ett fotbollslag.

Genom åren har det så klart varit glest hos oss också ibland, men det är väl inget snack om att det som kännetecknar oss kanske allra mest, är att det inte är resultaten eller väderleksrapporten som avgör om vi sluter upp. Vi går på Bajen, för det är det man gör där vi kommer ifrån. Det är väl inget med det.

Lojalitet ses i allmänhet som en dygd, och kanske i synnerhet på en fotbollsläktare. Därför behöver våra rivaler ofta sätta andra namn på just den här publikens berömda hängivenhet till sitt lag. Man säger att vi inte bryr oss om hur det går, eller att vi vant oss vid att förlora. Inget kunde vara mer fel. Vi flyger när laget gör det, och det ska gudarna veta att det här laget har gjort. Vi har sorg när resultaten går emot, men som man gör där vi kommer ifrån har vi ofta hittat hoppet i humorn, även när det varit som mörkast. När hjältarna från Söder tagit en ovanligt smärtsam omgång, då har vi ibland stått kvar efter slutsignalen, sträckt fram hampan och erbjudit dom hjälp upp. Det är väl inget med det?

Förra året var Hammarby plötsligt inte längre en publik med ett fotbollslag, det var inte ens ett fotbollslag med publik. Den här katastrofen har drabbat alla, men det är ju inte helt otänkbart att situationen varit allra mest onaturlig för den klubb som är starkast förknippad med sina läktare.

Klubben har gjort ett imponerande arbete, under vad som kunde blivit ett svart år på ännu fler sätt.

Det hade aldrig varit möjligt utan uppslutningen från oss, Hammarbyarna, och den var enorm. Vi visade att när det verkligen gäller, då är stödet villkorslöst.

Du som har köpt säsongsplåt i år har redan tagit ett beslut att stå bakom din klubb, oavsett vad som händer. Nu när Bajen öppnar upp för återbetalning, så är det upp till var och en att visa att vi #stårkvar. För det gör vi, i år och alla andra år. Det är väl inget med det.